Billerud tillverkar massa och papper till förpackningar av förnybar skogsråvara.
Starka förpackningar skyddar sitt värdefulla innehåll och bidrar till att minska
den miljöbelastning som spill av förstörda produkter innebär. Billerud arbetar
med att minska energibehovet genom effektiviseringar och till 95 procent
används idag biobränsle som energikälla.
PRODUKTER FRÅN SKOGEN BRA FÖR MILJÖ
Massa- och papperstillverkning regleras av
en omfattande miljölagstiftning. För att
bedriva tillverkningen krävs tillstånd enligt
miljöbalken. Tillstånden beviljar rätt till viss
produktion och innehåller villkor avseende
främst utsläpp till vatten och luft, men även
bullernivåer, avfalls- och kemikaliehantering
regleras.
Det huvudsakliga miljöarbetet bedrivs
lokalt på bruken. Under de senaste två
decennierna har miljöeffekterna från processen
kraftigt reducerats. Utöver att bruken följer
de lagstadgade kraven är de miljöcertifierade
enligt ISO 14001. Certifieringen ställer krav
på ett strukturerat och målstyrt arbetssätt för
att successivt minska verksamhetens miljöpåverkan.
Miljöarbetet blir regelbundet
granskat av externa revisorer. Även leverantörer
till bruken granskas och bedöms inom
ramen för ISO 14001. Genom bland annat
FSC-och PEFC-systemen för inköp av vedråvara
kontrolleras också att råvaruleverantörerna
lever upp till kraven på hållbart
skogsbruk och biologisk mångfald.
Samtliga medarbetare har utbildats i
grundläggande miljöfrågor och informeras
löpande om det miljöarbete Billerud bedriver.
Nyckelpersoner för miljöarbetet, såsom
chefer inom produktion och underhåll, får
extra utbildning.
SKOGENS VIKTIGA ROLL FÖR KLIMATET
Billerud och miljön
Framtida utmaningar
Kort sikt
Ansöka om förnyat miljötillstånd (Skärblacka)
Hantera svaga illaluktande gaser på ett
kostnadseffektivt sätt (Karlsborg)
Lång sikt
Ytterligare energieffektiviseringar i steg III i
EU:s program för utsläppsrätter 2013
Helt slopa fossila bränslen
Använda 100 procent certifierad ved
Redan i den svenska skogsvårdslagen från
1903 ställdes krav på återplantering. I dag
avverkas mindre än den årliga tillväxten och
Sverige har nästan dubbelt så mycket skog
som när lagen kom till.
Genom fotosyntesen tas koldioxid upp i
den växande skogen och därmed sänks halten
av koldioxid i atmosfären. Växande skog
absorberar mer koldioxid än gammal skog.
Det innebär att ett aktivt skogsbruk, där man
gallrar och avverkar på ett hänsynsfullt sätt,
samtidigt som man återplanterar, är bättre
för klimatet än en skog som bara får stå.
STRIKTA REGLER FÖR INKÖP AV VED
Den dominerande råvaran i Billeruds processer
är ved. Billerud äger ingen egen skogsmark,
utan köper in ved via det helägda dotterbolaget
Billerud Skog. Den totala inköpsvolymen
är
cirka 5 400 000 m3 fub årligen varav runt
75 procent avverkas i Sverige och 5 procent
i vardera Norge och Finland. Resterande
andel, cirka 15 procent, importeras från
Baltikum.
| inKÖP A V råvaror* (EN 1) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Vedråvara i milj m3fub |
5,2 |
5,1 |
5,1 |
| Returpapper i kton 1) |
15,1 |
24 |
32 |
| Massa i kton |
37 |
34 |
35 |
1) Returpapper 1,8 % av totalt fiberbehov
Merparten av veden köps från leverantörer
som ansvarar för avverkning och transport,
men Billerud Skog utför även på egen hand
avverkning och terrängtransport på privatägd
skogsmark i Norrbotten och Västerbotten.
Egen och andras avverkning sker i enlighet
med företagets riktlinjer för miljöhänsyn vid
virkesinköp. I riktlinjerna står bland annat
att vedens ursprung ska regleras i avtalen
samt att medborgerliga rättigheter inte får
kränkas.
Av den totala inköpsvolymen kommer
42 procent från FSC- och/eller PEFC-certifierade
leverantörer, en ökning från fjolårets
35 procent. Årligen görs såväl interna som
externa revisioner för att säkerställa att företaget
lever upp till standarden för FSC och
PEFC.
Billerud har som mål att kontinuerligt
öka andelen certifierad ved. I dag köper
Billerud Skog in så mycket certifierad vedråvara
som finns tillgänglig på marknaden.
De privata skogsägarnas certifiering tar dock
tid. Därför har Billerud påbörjat ett arbete
som syftar till att hjälpa mindre privata
skogsägare att bli FSC-certifierade, så kallad
paraplycertifiering. De privata markägare
som uppfyller FSC:s standard kan ansluta
sig till Billeruds FSC-certifikat och därigenom
bli certifierade.
Billerud har spårbarhetscertifikat både
enligt FSC och PEFC för Gruvön, Skärblacka,
Karlsborg och Billerud Skog.
ALLT EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING
Pappersindustrin är energiintensiv. Billerud
arbetar aktivt med energieffektivisering och
anstränger sig att kraftigt minska beroendet
av fossila bränslen. Strävan är att på sikt
sluta använda fossil olja i tillverkningsprocesserna.
Skogsavfall blir energi
I dag är Billerud till cirka 60 procent självförsörjande
på elenergi vid fullt kapacitetsutnyttjande.
Runt 95 procent av värmeenergin
och den interna elproduktionen baseras i
dag på biobränsle från skogsråvara. Framför
allt kommer energin från förbränning av
svartlut och bark, som blir över vid massatillverkningen,
samt från externt biobränsle.
Billerud bidrar också till att fylla en del
av energibehovet i sin omgivning. Från
Gruvön och Skärblacka leds överskottsvärme
från processerna till fjärrvärmenätet motTillväxt
per år, svarande energiinnehållet i 16 000 m3 olja.
| värmeenergi* (EN 3) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
Biobränslen: Returlutar i GWh |
5 230 |
5 360 |
5 220 |
| Bark, spån i GWh |
1 700 |
1 650 |
1 670 |
| Beckolja/tallolja i GWh |
420 |
340 |
330 |
|
2010 |
2009 |
2008 |
Fossila bränslen* 2): Olja i GWh |
247 |
298 |
336 |
| Gasol i GWh |
38 |
41 |
38 |
| Naturgas i GWh |
115 |
108 |
104 |
2) Bränsleförbrukning från transporter samt fordon är
inte inkluderade
| energi* |
|
2010 |
2009 |
2008 |
Elenergi i GWh Inköpt el till
tillverkningsprocessen |
822 |
777 |
767 |
| Egenproducerad el |
731 |
800 |
777 |
På grund av en planerad, stor underhållsrevision av
en av koncernens turbiner ökade mängden inköpt
elenergi under 2010.
Effektiviseringen fortsätter
effektiviseringsprogram,
PFE, mellan 2004
och 2009. Därmed åtog sig Billerud att investera
i elbesparande åtgärder med en återbetalningstid
på högst tre år och införde ett
energiledningssystem. Den årliga besparingen
blev 63 GWh.
Billeruds energieffektivisering fortsätter.
Arbetet på bruken har övergått i en ny kartläggningsfas,
där ytterligare objekt som kan
effektiviseras håller på att identifieras, samtidigt
som processerna finjusteras. Årets
energieffektiviserande åtgärder gav upphov
till besparingar på 11 GWh.
Även på Beetham, som ligger i England
och därmed inte ingått i PFE-projektet, arbetar
man intensivt med att energieffektivisera.
Under 2010 installerades en ny energisnålare
värmeväxlare till ett vatteninflöde. Nästa år
planeras utbyte av tre äldre pannor mot två nya
som kommer att förbättra energieffektiviteten.
NOGGRANN GRANSKNING AV KEMIKALIER
I tillverkningen används processkemikalier i
kokeri och blekeri, exempelvis natriumhydroxid
och natriumklorat. Dessutom
används olika tillsats- och hjälpkemikalier.
De kokkemikalier, som används i massatillverkningen,
kan återvinnas mer än tio gånger.
Alla kemikalier granskas före användning
med avseende på miljörisker, arbetsmiljö
och produktsäkerhet. Byte till mer
miljöanpassade
kemikalier görs när det är
möjligt.
Billerud slutförde under 2010 arbetet
med att registrera samtliga kemiska ämnen
som tillverkas i bruken enligt EU:s nya
kemikalielagstiftning, REACH, som ska
skydda människors hälsa och miljön. Säkerhetsarbetet
enligt REACH:s föreskrifter
håller på att implementeras och uppdaterade
säkerhetsdatablad för kemikalier tas fram.
Billerud är främst användare av kemikalier,
så kallad nedströmsanvändare, och ska som
sådan ha säkra rutiner för och dokumentation
på hur kemikalien hanteras vid varje
anläggning. Aktuella säkerhetsdata ska kontrolleras
när det gäller användningsområde
och exponeringsrisker för människor och
miljö.
Billerud har arbetat med att anpassa
verksamheten till den nya lagstiftningen i
samverkan med andra europeiska massaoch
pappersbruk. Testerna, sammanställningen
av resultaten och registreringen har
upphandlats och genomförts gemensamt,
något som sparat tiotals miljoner kronor.
| Kemikalieanvändning* (EN 1) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Kemikalier i kton |
151 |
148 |
147 |
UTSLÄPP PÅ STABIL NIVÅ
Produktionen vid bruken ger upphov till
olika slags utsläpp, varav de viktigaste regleras
i villkor i brukens tillstånd från miljödomstolarna.
Billerud arbetar löpande med
att minska utsläppen från sina bruk, bland
annat genom förbättrade processer och
reningsmetoder.
Utsläpp till luft
Utsläppen till luft var med ett undantag under
gällande villkor vid samtliga bruk under
2010. När det gäller stoft från sodapannan
överskreds gällande villkor marginellt vid
Skärblacka.
|
mål
Utsläppen av fossil koldioxid från tillverkningsprocessen
per ton produkt ska minska med
15 procent mellan 2008 och 2013.
|
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Utsläpp av fossil koldioxid |
-21 % |
-12 % |
basår |
|
Då 2013 års mål beträffande minskning av fossil
koldioxid uppnåddes redan år 2010 kommer
målbilden för 2013 att revideras till en högre nivå.
|
Utsläppen till luft består främst av stoft,
svaveldioxid och kväveoxider som bildas vid
förbränning i pannor och mesaugnar. Dessa
två gaser är försurande för miljön och kväveoxid
är även gödande. Illaluktande gaser
som svavelväte och organiska svavelföreningar
släpps också ut från bruken.
| utsläpp Till luft* (EN 20, EN 16) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Utsläpp till luft |
|
|
|
Svaveldioxid (räknat som S) i ton |
260 |
275 |
300 |
| Kväveoxider i ton |
1 670 |
1 700 |
1 710 |
| Stoft i ton |
840 |
880 |
820 |
| Koldioxid, fossil i kton 3) |
104 |
117 |
128 |
| Koldioxid, biogen i kton |
3 200 |
3 200 |
3 200 |
3) Utsläpp från transporter samt fordon är inte
inkluderade
Vattenanvändning och utsläpp till vatten
Produktion av massa och papper kräver
mycket vatten. Tack vare god tillgång till
stora vattenkällor i anslutning till bruken
använder Billerud endast så kallat ytvatten,
det vill säga vatten från sjöar och vattendrag.
När ytvattnet använts renas det i biologiska
reningsanläggningar och släpps sedan ut i
vattendragen igen. Eftersom Billerud inte
använder grundvatten i tillverkningsprocesserna,
förekommer ingen väsentlig påverkan
på skyddade vatten och våtmarker.
Utsläppen till vatten var på samma nivå
som förra året i alla bruk utom i Gruvön.
Det innebär att Skärblacka sedan två år har
rekordlåga fosforutsläpp, vilket visar att vattenreningsanläggningen
fungerar tillfredställande
och att arbetet i vattenreningen är uthålligt och
stabilt. Utsläppen av COD, suspenderade
ämnen och närsalter från Gruvöns bioreningsanläggning
var förhöjda under andra halvåret
2010. Huvudorsaken var en serie störningar
både i själva bioreningen och uppströms i
fabriken. Däremot hade Gruvön låga luftutsläpp
under 2010. Exempelvis var de totala
NOx-utsläppen de lägsta som noterats sedan
kontinuerliga mätningar infördes.
Utsläppen till vatten består främst av
syreförbrukande ämnen, kväve, fosfor och
metaller som kommer från veden.
| vattenanvändning* (EN 8) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Vattenanvändning i milj m3 4) |
116 |
116 |
119 |
4) Ytvatten
| Utsläpp Till vatten* (EN 21) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Processavloppsvatten
i milj m3 |
93 |
92 |
101 |
| COD i kton |
22 |
21 |
22 |
| Suspenderade ämnen i ton |
2 500 |
2 600 |
2 500 |
| Kväve i ton |
290 |
270 |
290 |
| Fosfor i ton |
35 |
34 |
33 |
Incidenter under året
Det inträffade två oljeutsläpp vid Gruvön
under 2010. I båda fallen samlades den
utläckta oljan nästan fullständigt in och
konsekvenserna för miljön bedöms vara
försumbara. Incidenterna är dock polisanmälda
och förundersökningar har inletts.
Under 2010 var Billerud inte föremål för
några böter eller icke monetära sanktioner
till följd av brott mot miljölagstiftningen.
AVFALLET ÅTERVINNS TILL STOR DEL
Avfallet från Billeruds svenska massaproducerande
bruk domineras av olika ask- och
kalkfraktioner. Den största delen är grönlutslam
som härrör från förbränningen av svartlut
i sodapannan. I dag läggs det mesta av
detta slam på egna deponier.
Avfallet återvinns i allt högre grad.
Organiskt processavfall upparbetas och blir
energi i brukens processer. Annat avfall kan
användas av andra till olika ändamål. De
rena kalkfraktionerna nyttjas till jordförbättring.
Aska från förbränning av bark används
till olika konstruktionsändamål. Icke-farligt
avfall källsorteras, där merparten material
eller energi utvinns. Farligt avfall lämnas till
externa återvinningsföretag som har kompetens
och myndighetstillstånd.
STORT BEHOV AV TRANSPORTER
Varje dag transporteras stora mängder ved
och andra råvaror in till bruken. Samtidigt
transporteras de färdiga produkterna ut från
bruken till kunder i hela världen. Utsläppen
från transporterna står för en betydande del
av Billeruds totala utsläpp till luft.
När det gäller intransporterna av ved är
möjligheterna till betydande förbättringar av
transportsystemet begränsade. Lastbil är av
naturliga skäl det enda alternativet för transport
av vedråvara och biobränsle från
avverkningstrakterna i skogen. Trots detta
strävar Billerud efter att i möjligaste mån
minimera
transportsträckorna. För det första
genom att köpa in ved från skogar som ligger
så nära bruken som möjligt. För det andra
samarbetar man inom branschen genom så
kallade virkesbyten. Detta innebär att andra
skogsbolag får råvara från skogar nära deras
bruk i utbyte mot att Billerud får råvara från
skogar på närmare håll. På så vis gynnas
båda bolagen ekonomiskt av kortare transportsträckor,
samtidigt som det blir mindre
belastning på miljön.
Den ved Billerud köper i Sverige, samt den
mängd som köps från Finland och Norge,
transporteras med bil och järnväg. Vid längre
transportsträckor läggs transporterna om
möjligt över från bil till järnväg, eftersom det
är både billigare och bättre för miljön. Den
ved som importeras från de baltiska länderna,
i dagsläget cirka 15 procent, transporteras
med båt.
Av uttransporterna sker cirka 75 procent
med järnväg eller båt. Även för dessa uttransporterna
deltar Billerud i ett branschsamarbete
där miljömässiga och ekonomiska
vinster uppnås. Tillsammans med fyra andra
skogsindustriföretag är Billerud delägare i
ScandFibre Logistics, ett företag som optimerar
tågtransporter. Det sker bland annat genom
att vid särskilda knutpunkter sammanfoga
godsvagnar lastade med produkter från olika
bruk för vidare färd, exempelvis
Centraleuropa, och genom att sälja returtransporter
till andra importerande företag.
Billerud har skrivit in krav i avtalen med
lastbilstransportörer för att minska miljöbelastningen
av lastbilstransporter. Här står
att drivmedlet ska vara miljöklass 1 och att
chaufförer utbildas i Eco-Driving.
Under 2010 var koldioxidutsläppen från
transporter 95 kton. Av dessa var 39 kton
från transporter av råvara in till fabrikerna
och 56 kton från transport av färdiga produkter
ut från bruken.
|
mål
90 procent av upphandlade inrikes lastbilstransporter
ska 2013 genomföras av förare med utbildning i
Eco-Driving.
|
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Procent utbildade i
Eco-Driving |
65 % |
65% 1) |
- |
1) Billeruds leveranser av massa och papper
inom Sverige.
MILJÖVÄNLIGA PRODUKTER
Billeruds massa och papper baseras på förnybar
vedråvara och produkterna är biologiskt
nedbrytbara. I produktionen används så gott
som uteslutande nyfiber, eftersom nyfiber
uppfyller kraven för det som Billerud tillverkar
– starkt och hygieniskt förpackningspapper.
Men Billeruds produkter återvinns i hög
grad och kan användas hos andra tillverkare
till andra typer av produkter, där kraven på
hygien och styrka inte är lika höga.
Billeruds förpackningsmaterial minskar
miljöbelastningen genom att skydda produkter,
såsom livsmedel, medicinska instrument
och byggmaterial. Om fler produkter når
sina användare i fullgott skick, leder detta
till minskat resursslöseri och mindre utsläpp
av bland annat växthusgaser, då överproduktion
och onödiga transporter undviks. En bra
förpackning hjälper exempelvis till att
minska matspillet, något som är bra för miljön,
eftersom matproduktion nästan alltid innebär
en långt större miljöbelastning än papperstillverkning.
Billeruds ambition är att vara en föregångare
inom miljösmarta och ekonomiskt
hållbara förpackningslösningar. Genom
framgångsrik produktutveckling, har
Billerud till exempel tagit fram förpackningspapperet
Billerud FibreForm®, som
med sin unika töjbarhet utmanar den icke
förnybara fossila plasten och därmed starkt
bidrar till att minska miljöbelastningen.
FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende internationell organisation som arbetar aktivt för att
skogarna ska skötas ansvarsfullt och långsiktigt. FSC utvecklar regler och rekommendationer för hållbart
skogsbruk och de som följer reglerna kan certifiera sitt skogsbruk. Produkter som härrör från FSC-certifierad
skog blir också FSC-märkta. En FSC-märkt produkt ska vara spårbar, vilket innebär att det ska kunna
säkras i alla led att den verkligen kommer av virke från FSC-certifierad skog.
Grundprincipen i FSC:s märkningssystem är att de märkta produkterna ska ha sitt ursprung i virke från
skog som brukats enligt FSC:s regler, som bland annat slår vakt om:
- hotade djur och växter
- markens framtida förmåga att bära skog
- säkra och sunda arbetsvillkor för dem som arbetar i skogen
- urbefolkningars rättigheter
www.fsc.org
Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes, PEFC, är ett internationellt system för
uthålligt skogsbruk. Svenska PEFC har vuxit fram ur en standard som utvecklats inom skogsägarföreningarna
under 1990-talet och den godkändes av internationella PEFC år 2000. Den omfattar skogsbruksstandard,
miljöstandard och social standard. PEFC har främst använts av mindre skogsägare men har efter
hand också anammats av flera av de stora skogsbolagen.
www.pefc.se
| produktion* |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Packaging &
Speciality Paper i kton |
526 |
516 |
482 |
| Packaging Boards i kton |
483 |
505 |
465 |
| Market Pulp i kton |
321 |
315 |
346 |
| Totalt |
1 330 |
1 336 |
1 293 |
| övriga utleveranser* |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Värmeenergi i GWh 2) |
163 |
199 |
127 |
| Tallolja i kton |
42 |
43 |
34 |
| Terpentin i kton |
2,6 |
2,6 |
2,4 |
2) Fjärrvärme till närliggande samhälle och industri.
| miljöinvesteringar (EN 30) |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Miljöinvesteringar i MSEK 3) |
53 |
32 |
46 |
| nyckeltal* |
|
2010 |
2009 |
2008 |
| Andel fossilt bränsle i % 4) |
5,2 |
5,7 |
6,2 |
| Fossil koldioxid per ton produkt i kg/ton 4) |
78 |
87 |
99 |
| COD per ton produkt i kg/ton |
16 |
16 |
17 |
| Kväveoxider per ton produkt i kg/ton |
1,3 |
1,3 |
1,3 |
3) Processändringar som minskar utsläppen.
4) Utsläpp från transporter samt fordon är inte inkluderade
Papper kontra plast
Billerud har låtit IVL Svenska Miljöinstitutet
genomföra två fallstudier för att jämföra:
-
Två funktionellt lika pappers- respektive
plastbärkassar utifrån en fullständig
carbon footprint-analys
-
Två funktionellt lika pappers- respektive
plastsäckar utifrån en fullständig carbon
footprint-analys
Resultat:
Papper är bättre än plast för klimatet!
Från ett klimatperspektiv har pappersalternativet
mycket lägre klimatpåverkan än plastalternativet
oberoende av slutscenarier
(förbränning, materialåtervinning eller
deponi). Den främsta orsaken är att papper
tillverkas av en förnyelsebar råvara.