Riskhantering och känslighetsanalys

Billeruds produkter är generellt konjunkturberoende, både avseende prisutveckling och möjliga leveransvolymer. Avsalumassan, vilken motsvarar cirka 20 % av Billeruds omsättning, är avsevärt mer konjunkturberoende än förpackningspapper. Variationer i marknadspris för Billeruds produkter kan påverka Billeruds resultat såvida inte prisvariationerna är relaterade till förändrade kostnader för Billerud. Efterfrågan på Billeruds produkter påverkas av beteenden och attityder hos Billeruds kunder samt slutkunder.

För förpackningspapper finns olika prissättningsmodeller där den vanligaste modellen är tillsvidarepris. Fastprisavtal för en längre tidsperiod förekommer endast i mindre utsträckning.

Prisnivån på avsalumassa styrs av det aktuella marknadspriset. Billeruds bruk har en högre kapacitet i sulfatmassaproduktionen än vad som används för produktion av förpackningspapper. För att producera på ett kostnadseffektivt sätt är Billerud till stor del beroende av att kunna sälja överskottet av sulfatmassa som avsalumassa.

Billerud arbetar löpande med processeffektivitet i syfte att anpassa kostnadsbilden för att motverka den negativa påverkan som sänkta marknadspriser har på Billeruds rörelseresultat.

I stort sett all försäljning baseras på ramavtal som specificerar generella leveransvillkor och planerade leveransvolymer. En mindre del av försäljningen är spotförsäljning, det vill säga försäljning utan ramavtal. Prisnivån för spotförsäljningen kan vara både lägre och högre än för försäljning baserat på ramavtal. Spotförsäljning förekommer främst inom avsalumassa.

Billerud arbetar kontinuerligt med ökad produktdifferentiering utifrån kunders behov samt att öka andelen försäljning till konsumentnära branscher för att bland annat minska cyklikaliteten.

Billerud genomförde under 2010, i linje med marknaden, prisökningar på förpackningspapper i syfte att återställa priserna till den nivå som rådde innan lågkonjukturen. Snittpriserna i lokal valuta för Billeruds förpackningspapperssegment ökade således med 15 %, mot 2009 års snittpriser i lokal valuta.

Marknadspriset på avsalumassa ökade från USD 800 per ton vid utgången av 2009 till USD 950 per ton vid utgången av 2010.

Under 2010 har en kundundersökning samt flertalet aktiviteter genomförts för att ytterligare förbättra kundinsikten. De produktlanseringar som skedde under året är resultatet av en nära dialog med kunderna om vilka produkter de efterfrågar.

Billerud har tre produktionsanläggningar där produktionen pågår dygnet runt och året om. Det enda planerade avbrottet är det periodiska underhållsstoppet vid respektive bruk. Den kontinuerliga driften medför hög effektivitet i kapitalutnyttjandet, men ökar också känsligheten för oplanerade produktionsstörningar. Om störningar inträffar i driften som innebär större produktionsbortfall kan detta leda till minskade intäkter för Billerud.

Ett omfattande arbete läggs på att utveckla produktionsanläggningarna så att hög drifttillförlitlighet erhålles. Dessutom sker ett strukturerat arbete med dokumentation, kompetensutveckling av medarbetare, ett genomtänkt angreppssätt vad beträffar förebyggande underhåll samt noggrann uppföljning och analys av avvikelser. För att skydda Billerud vid eventuella haverier eller andra produktionsproblem har anläggningarna försäkrats mot avbrott. Avbrott på grund av haverier eller annan skada, såsom brand, elavbrott, vattenskada, ersätts av försäkringsbolaget utöver den självrisk som Billerud har. Billerud är även försäkrad avseende egendom till återanskaffningsvärden.

Under 2010 genomfördes en strejk som omfattade Billeruds svenska bruk vilket medförde att två bruks produktion påverkades negativt. Billerud fick under året full ersättning för dessa strejkrelaterade kostnader från Svenskt Näringsliv.

Tillgången på färsk vedfiber är central för Billeruds produktion av papper. Billerud äger ingen skog utan köper all vedråvara på virkesmarknaden.

Inköpen görs från ett fåtal stora leverantörer, exempelvis Stora Enso, Holmen och Sveaskog, samt från ett större antal privata markägare i norra Sverige. Dessutom importeras cirka 25 % av vedbehovet, huvudsakligen från de baltiska staterna. Billeruds bedömning är att samarbetet med de större leverantörerna ska svara för huvudsakliga leveranser av vedråvara till Billerud under överskådlig tid.

Vedmarknaden var under 2010 i balans.

Energikostnader utgör en väsentlig del av tillverkningskostnaderna. Billerud förbrukar elenergi, biobränslen, olja samt mindre mängder av andra energislag. Ökade energipriser kan resultera i en ökning av koncernens rörelsekostnader och påverka rörelseresultatet negativt.

Den biobränslebaserade delen av Billeruds produktion av el berättigar till så kallade elcertifikat, vilka säljs löpande. Förändring i systemet för elcertifikat samt i priset för elcertifikat kan innebära förändrade kostnader för Billerud.

Billerud genomförde under 2005 och 2006 ett omfattande investeringsprogram inom energiområdet, vilket resulterade i att behovet av inköpt el sjunkit från 1,2 TWh till cirka 0,8 TWh från och med 2007. Det innebär att Billeruds självförsörjningsgrad uppgår till cirka 60 % vid full produktion. Billerud tecknade i maj 2007 ett tioårigt försörjningsavtal för elleveranser till fast pris med Vattenfall. Avtalet omfattar grundkraft om cirka 0,4 TWh per år under perioden 2008 till 2017. Genom detta avtal och den egna produktionen har Billerud från och med 2008 cirka 80 % av elenergibehovet säkrat på ett tillfredsställande sätt med en balanserad kombination av egengenererad el och långsiktiga försörjningsavtal. Resterande del av det externa energibehovet kommer att köpas på spotmarknaden alternativt minskas genom ytterligare energieffektiviseringar.

Under 2010 uppgick den totala elförbrukningen till cirka 1,5 TWh, varav egen produktion svarade för cirka 48 %, grundkraft från Vattenfall till fast pris för cirka 29 % och inköp på spotmarknaden för cirka 23 %.

Förutom ved och energi används även många andra insatsvaror i tillverkningen av Billeruds produkter. Marknadspriset för dessa insatsvaror varierar över tiden vilket kan påverka Billeruds resultat.

Vissa processkemikalier är restprodukter från kemiska processer och uppvisar därför betydande prissvängningar mellan åren. Andra kemikalier har en mycket stabil prisutveckling. Trendmässigt har dock kemikaliepriserna varit stabila.

Övriga insatsvaror, såsom emballagematerial och maskinbeklädnad, har historiskt varit relativt stabila i pris.

Under 2010 svarade kemikalier för 7 % av Billeruds totala rörelsekostnader, mot 8 % 2009. Övriga insatsvaror svarade för 4 %, mot 4 % 2009.

Billerud köper tjänster såsom frakter till kund samt underhållstjänster. Marknadspriset för dessa tjänster varierar över tiden vilket kan påverka Billeruds resultat.

Fraktkostnaden bestäms årligen genom avtal. Fraktkostnadernas utveckling styrs dels av konkurrensen mellan fraktföretagen, dels av energipriser och lönekostnadsutveckling.

Övriga köpta tjänster består främst av underhållstjänster, dels i samband med de årliga underhållsstoppen, dels för löpande underhåll. Prisutvecklingen för tjänsterna styrs främst av lönekostnadsutvecklingen i Sverige.

Under 2010 svarade frakter till kund för 11 % av Billeruds totala rörelsekostnader, mot 12 % 2009. Frakter med järnväg svarade för 30 % av fraktkostnaderna för Billeruds bruk, medan frakter med fartyg svarade för 40 % och per landsväg för 30 %.

Under 2010 svarade övriga köpta tjänster för 5 % av Billeruds totala rörelsekostnader, mot 4 % 2009.

Tillgång till kompetenta och motiverade medarbetare samt ledare är en förutsättning för att uppnå de mål som Billerud satt upp.

Kostnad för personal utgör den näst största kostnadsposten.

Billerud arbetar löpande med att hantera kompetensväxling och generationsskifte. För att inte riskera att förlora viktig kompetens behöver företaget attrahera duktiga medarbetare. För att undvika ett kompetensglapp på sikt arbetar Billerud redan idag med att stärka sitt varumärke som arbetsgivare.

Lönekostnaden styrs främst av gällande kollektivavtal samt löneskatter och andra relaterade lagar och regler.

Under 2010 startade koncernens första traineeprogram med avsikt att fortlöpande anställa tio traineer årligen. Dessutom rekryterades nya brukschefer till samtliga svenska bruk. Billerud lanserade även sitt Employer Branding projekt vilket syftar till att profilera Billerud som en hållbar arbetsgivare.

De senaste åren ökade lönekostnaderna genom avtal med cirka 3 % per år.

Billeruds verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning och kräver tillstånd enligt gällande miljölagstiftning. Tillstånden ger bruken rätt att producera en viss mängd massa och papper men innehåller också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller och avfallsoch kemikaliehantering. Överskridanden av tillstånden kan medföra kostnader för återställande av miljön, miljösanktionsavgifter samt straffansvar.

Utvecklingen i Sverige och internationellt går mot allt strängare miljöregler där nya tillstånd normalt har lägre gränser för maximal miljöpåverkan. Regeländringar kan leda till krav på betydande nyinvesteringar för att möjliggöra fortsatt produktion samt att kraven enligt redan befintlig lagstiftning skärps.

Även om Billeruds verksamhet håller sig inom tillståndens ramar finns risken för negativa reaktioner från omgivningen.

För att minimera negativa miljökonsekvenser har Billerud inrättat ett miljöledningssystem samt ett energiledningssystem vid varje bruk. Systemen är certifierade enligt ISO och innebär att miljö- och energiaspekterna identifieras, värderas och att mål sätts för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Utbildning och leverantörsbedömning ingår, liksom en omfattande uppföljning av miljöarbetet sker med mätningar och analyser, periodiska revisioner samt en årlig utvärdering av ledningssystemen.

Verksamheten vid de svenska bruken regleras av miljöbalken. Tillstånd för att bedriva verksamheten erhålls av miljödomstolen. Länsstyrelsen sköter tillsynen att respektive bruk följer erhållna miljötillstånd. Detta arbete sker löpande. Vid behov förs tänkbara miljöinvesteringar upp i koncernens investeringsplanering.

Billerud arbetar aktivt med att reducera klimatpåverkan genom sänkt energikonsumtion samt minskat utsläpp av fossil koldioxid i dels produktionen, dels via transporter. Läs mer om detta arbete i Hållbarhetsredovisningen i denna årsredovisning.

Miljöarbetet genomfördes under året på ett tillfredsställande sätt. Ansökan om nytt produktionstillstånd enligt miljöbalken för bruket i Skärblacka lämnades till Miljödomstolen.

Finansieringsrisken utgörs av risken att Billerud får svårigheter att uppta nya lån. Tillgången till ytterligare finansiering påverkas bland annat av ett flertal faktorer såsom marknadsvillkor, den generella tillgången på krediter samt Billeruds kreditvärdighet och kreditkapacitet. Vidare är tillgången till ytterligare finansiering beroende av att kunder, leverantörer och långivare inte får en negativ uppfattning om Billeruds lång- och kortsiktiga ekonomiska utsikter. Störningar och osäkerhet på kapital- och kreditmarknaderna kan även begränsa tillgången till det kapital som krävs för att bedriva verksamheten.

För att säkerställa att koncernen i alla lägen har tillgång till extern finansiering ska finansavdelningen tillse att kreditlöften, korta såväl som långa, finns tillgängliga. Högsta kostnadseffektivitet inom givna ramar ska eftersträvas.

Långivarbasen ska även vara rimligt diversifierad för att inte vara alltför beroende av enskilda finansieringskällor. Lånens återbetalningsstruktur ska anpassas så att låneförfall ett enskilt år fördelas jämnt över en period.

Under 2010 upptogs med Svensk Exportkredit (SEK) en ny 7-årig kreditfacilitet om MSEK 800 med förfall 2017. Per 31 december 2010 uppgick utestående obligationslån till MSEK 825. Dessutom minskades kreditutrymmet för den syndikerade kreditfaciliteten med förfall 2012 från MSEK 1 800 till MSEK 1 200, vilken är upptagen med ett konsortium av banker. Se not 20 för mer information.

Billeruds nettoskuld uppgick per den 31 december 2010 till MSEK 155, en minskning med MSEK 997 jämfört med 31 december 2009. Minskningen var främst hänförlig till förbättrade kassaflöden.

Med kreditrisk avses bland annat att en motpart i en finansiell transaktion inte kan fullfölja sina åtaganden. Om Billeruds åtgärder för att minimera kreditrisk inte är tillräckliga kan detta få en negativ effekt på Billeruds finansiella ställning och resultat.

För att undvika detta har Billeruds finanspolicy klart definierat hur eventuella likviditetsöverskott kan placeras.

Vid beräkning av kreditrisker inkluderas även positiva resultateffekter på derivatkontrakt med motpart. Billeruds maximala kreditriskexponering motsvaras av de finansiella tillgångarnas verkliga värden enligt not 23.